SammanfattningSyftet med denna uppsats Àr att fÄ uppfattning om lekens betydelse för barns utveckling och lÀrande i förskolan. Vi kommer att genomföra forskning samt intervjua fyra verksamma pedagoger i olika förskolor för att ta reda pÄ deras uppfattningar om lek och lekande. VÄra frÄgestÀllningar Àr: Vilka uppfattningar har pedagoger om lekens betydelse för barns utveckling och lÀrande? Vilka uppfattningar har pedagoger om sin roll i och till lek? Vilka uppfattningar har pedagoger om lekens plats i sin verksamhet? För att besvara frÄgorna valde vi den kvalitativa forskningsintervjun som metod, eftersom vi sökte intervjupersonernas subjektiva uppfattningar.I analysen av vÄrt resultat sökte vi skillnader och likheter i pedagogernas svar. Resultatet visade pÄ att det finns en medvetenhet hos pedagogerna om lekens betydelse för barns utveckling och lÀrande samt att barnen lÀr sig mycket av att leka.

VÄrt syfte med den hÀr studien Àr, att undersöka om barns skrivglÀdje kan vara en vÀg till att bli en god lÀsare. Barns skrivande hamnar dÄ i fokus för lÀsinlÀrningen. UtgÄngspunkter för vÄrt arbete har varit kommunikativa teorier av Montessori, Piaget och Vygotskij, samt skrivningar i olika styrdokument, frÀmst om skrivning, vilka vi kopplat samman med delar av nutida forskning. En kvalitativ undersökning genomfördes i form av en semistrukturerad intervju med respondenter frÄn olika yrkeskategorier i förskolan och grundskolan. Resultatet av vÄr undersökning visar att barns skrivglÀdje kan leda till att de blir goda lÀsare.

Syftet med undersökningen Àr att synliggöra barns och vuxnas uppfattning om barnboken. Vi vill fÄ kunskap om vad förÀldrar, pedagoger och bibliotekarier har för roll genom att delge barn den kunskap och det innehÄll som barnboken ger. NÀr viss undersökning visar att barnbokslÄn gÄr ner och annan undersökning visar att barnboken Àr viktig för barn, bÄde sprÄkligt och socialt, vill vi sÀtta detta i fokus.Metoden grundar sig pÄ kvalitativa studier genom enkÀter med intervjufrÄgor till förÀldrar, pedagoger och kommunens bibliotekarie samt intervjuer av barn pÄ vÄra arbetsplatser. Undersökningen sÀtter vi i perspektiv till vÄra styrdokument LÀroplanen för förskolan 1998 samt literatur vi anser relevant för vÄrt examensarbete.Slutsatsen vi har dragit av genomförda undersökningar Àr att pedagoger och förÀldrar samt biblioteken har ett stort ansvar nÀr det gÀller barnboken och varför den behövs. Det finns olika vÀgar att gÄ för att vÀcka barns intresse och hur vi gör Àr upp till varje vuxen att ta beslut om - huvudsaken Àr att vi lÀser för barn.

Syftet med examensarbetet Àr att ta del av förskollÀrares Äsikter om och erfarenheter av materialets betydelse för barns lek och lÀrande, med fokus pÄ ?smutsigt? material i innemiljön. ?Smutsigt? material Àr material som kan skapa oordning och kladda ner, t.ex. vatten, sand, lera, fÀrg m.m.

Bakgrund:Förskolan, en arena för lustfyllt lÀrande dÀr barns vÀlbefinnande och lÀrande har högsta prioritet. Det metaforiska begreppet lustfyllt lÀrande ligger som en viktig utgÄngspunkt i lÀroplanen, Lpfö 98, dÀr leken Àr av stor betydelse. UtmÀrkande för leken Àr att den Àr spontan, lustfylld och frivillig.Syfte:Syftet med studien Àr att undersöka hur pedagoger anvÀnder leken som ett pedagogiskt verktyg i barns lÀrande.Metod:En kvalitativ metod med en fenomenografisk ansats. DÀr verktyget Àr deltagande observationer.Resultat:Denna studie visar hur nÄgra pedagoger anvÀnder sig av leken i barns lustfyllda lÀrande. Pedagogernas förhÄllningssÀtt uttrycker en respekt för barnens lek och tilltro till barns förmÄga att skapa en mening i sitt lekande och deras lÀrande.

SAMMANFATTNINGAtt förlora en förÀlder under barndomen Àr inte ovanligt, trots det Àr kunskaperna om dessa barns behov av stöd och hjÀlp förhÄllandevis begrÀnsade. Barns sorgereaktioner och behov av stöd skiljer till vissa delar frÄn vuxnas. Syftet med studien var att belysa faktorer i ett barns livssituation som pÄverkar sorgearbetet i samband med en förÀlders död. Metoden som anvÀnts Àr en litteraturstudie med kvalitativ ansats och resultatet utgjordes av en granskning av vetenskapliga artiklar. En innehÄllsanalys har genomförts.

I förskolan har mÄltiden traditionellt beskrivits som omsorg, men innebÀr idag en koppling mellan omsorg och den lÀrprocess som genomsyrar aktiviteterna i förskolan. I lÀroplanen nÀmns barns delaktighet som ett viktigt begrepp nÀr det gÀller utveckling, dÄ det Àr en förutsÀttning för barns inflytande, bÄde i förskolan och i samhÀllet. Genom att analysera mÄltiden med hjÀlp av FAMM samt en stegmodell för delaktighet kan möjligheter och hinder till delaktighet upptÀckas samt hur barns delaktighet frÀmjas och motverkas. Studiens syfte Àr att utforska hur barns delaktighet kan se ut i förskolerestaurangen, genom ostrukturerade observationer samt skuggning av en förskolelÀrare. Resultatet analyserades genom kvalitativ innehÄllsanalys och en modell för grad av delaktighet utformades.

BAKGRUND:Bakgrunden belyser, utifrÄn litteratur och tidigare forskning, barns uppfattningar om yrke som de vuxna utför i samhÀllet. Barnen orienterar sig med hjÀlp av sin fantasi och undersöker olika roller för att skapa uppfattningar som de senare kan bygga vidare pÄ. Barnen har i flera fall besökt sina förÀldrars arbetsplatser och i samtal runt middagsbordet hört förÀldrar prata om sina arbeten.SYFTE:Syftet med studien Àr att undersöka sexÄringars uppfattningar om vuxnas yrke.METOD:I studien anvÀnds en kvalitativ undersökning som inspireras av fenomenografin kring barns uppfattningar av de vuxnas arbeten. Intervju anvÀnds som redskap för att pÄ ett mer djupgÄende sÀtt undersöka barnens uppfattningar. Metod valdes utifrÄn önskan om att sexÄringarnas uppfattningar skulle vara i centrum.

Syftet med denna studie a?r att underso?ka lekens betydelse fo?r barns la?rande och utveckling. Studien bygger pa? en kvalitativ metod da?r vi har intervjuat sju stycken fo?rskolla?rare. Resultatet visar att fo?rskolla?rarna anser att leken a?r grunden till la?rande och leken beskrivs som en grundpelare i fo?rskolan.

This is a study of the trade union journal for female blue collar women in Sweden, Arbetets Kvinnor, between 1927 and 1931. The purpose is to examine how a female trade union activist's constructs collective identity by those notions of social class, sex, and moral values that are articulated in the journal. The main theoretical basis is Alberto Melucci's analysis where he argues that a collective identity in social movements is made in an interaction between individuals, where the action possibilities and limits are defined. Another purpose is how the female blue collar worker's resistance and/or adaption to the male hegemonic trade union and the bourgeoisie hegemonic society are presented. The essay shows how the collective identity is made of both historical and contemporary images of the working class women as workers and trade union activists.

Syftet med studien var att undersöka vilken betydelse leken har för barns sprÄkutveckling och hur pedagoger anvÀnder sig av leken för att stimulera barns sprÄkutveckling. Studien utgÄr ifrÄn teorier av Vigotskij och Piaget som forskat om barns utveckling och lÀrande. I undersökningen anvÀnder jag kvalitativa intervjuer för att ta reda pÄ pedagogernas tankar om lek och dess betydelse för barnens sprÄkutveckling. Resultaten visar att samtliga pedagoger har synpunkter som stödjer att leken har stort betydelse för barns sprÄkutveckling. De anvÀnder en mÀngd olika metoder för att stimulera sprÄket genom lek..

Syftet med examensarbetet Àr att undersöka vilken roll leken spelar i barns sprÄkliga utveckling och pÄ vilket sÀtt pedagoger kan stimulera barns sprÄkutveckling genom lek. Undersökningen handlar Àven om förskolans pedagogiska miljö har nÄgon betydelse för barns lek- och sprÄkutveckling. I litteraturen har studier gjorts kring teorier om lekens betydelse för barn, om barns sprÄkutveckling samt om den pedagogiska miljöns inverkan pÄ barns lek- och sprÄkutveckling. En kvalitativ metod i form av intervjuer med pedagoger som arbetar pÄ förskola har anvÀnts. I litteraturen och i intervjuerna har det framkommit att den pedagogiska miljön pÄverkar bÄde lek- och sprÄkutvecklingen samt att leken Àr oerhört viktig för barns sprÄkutveckling.

Syftet med studien Àr att undersöka hur pedagoger pÄ fyra olika förskolor ser pÄ och arbetar med barns delaktighet och inflytande vid matsituationer. Följande frÄgestÀllningar anvÀnds för att undersöka syftet; Hur ser pedagogerna pÄ begreppen delaktighet och inflytande? Kan barns sprÄk, enligt pedagogerna, pÄverka hur stort inflytande och delaktighet barnen fÄr? Hur ser pedagogerna pÄ matsituationerna och vikten av barns delaktighet och inflytande? Tidigare forskning visar att barns möjlighet till delaktighet och inflytande kan bestÄ av flera faktorer som till exempel vuxnas förhÄllningssÀtt. Detta i kombination med olika perspektiv som exempelvis barns egna perspektiv. Genomförandet av studien har gjorts pÄ fyra olika förskolor, dÀr pedagogerna har varit i fokus.

Bakgrund:Förskolan ses som en viktig arena för barn att interagera pÄ, det Àr genom samspel med andra som barnet utvecklar sin kunskap och sitt lÀrande. I en samspelande atmosfÀr Àr vuxnas lyhördhet för barnet viktigt, Àven vuxnas nÀrvaro i barns livsvÀrldar och en avspÀndhet inför övertrÀdelse av grÀnser (Johansson 2003). Sandlund (1987) menar att de yngsta barnen behöver den vuxenledda dramaleken som stöd och stimulans i sitt sociala samspel. Jag och en pedagog dramatiserar sagan om ?De tre bockarna Bruse? i en smÄbarnsverksamhet pÄ förskolan.Syfte:Syftet med min studie Àr att undersöka vad stimulans med avseende, i form av att se en dramaförestÀllning, kan tillföra barns interaktion med hjÀlp av multimodala verktyg i förskolan.

 Syftet med studien var att genom intervjuer och observationer undersöka pedagogers delaktighet i den fria leken i förskola och förskoleklass. De frÄgestÀllningar som lÄg till grund var, Vad innebÀr vuxnas delaktighet i barnens fria lek? PÄ vilket sÀtt kommer den vuxnes delaktighet till uttryck i den fria leken? Detta för att vi ville veta om vuxna deltar och pÄ vilket sÀtt de deltar i barnens lek. VÄr studie Àr kvalitativ och i metoden Àr vi inspirerade av fenomenografi och sociokulturellt perspektiv. Studien grundar sig pÄ sju intervjuer med pedagoger i förskola och förskoleklass och pÄ observationer, en i förskola och en i förskoleklass.I resultatet kom vi fram till att vuxnas uttryck av delaktighet har visat sig pÄ flera olika sÀtt.